Jul utan Kalle Anka

I Sverige är jag van vid att flera veckor innan jul behöver man känna av en mysig, härlig, röd julstämning. Advent kommer, man frossar i pepparkakor och lussebullar, kollar på julkalendern och stressar runt för att köpa julklappar. Detta år har jag dock inte upplevt något av detta. Det har helt enkelt inte känts som jul.  Tror en stark bidragande orsak är att det har varit en varm, svettig jul, inte en kall och vit.

Jaja, men julen närmade sig i alla fall även fast det inte syntes. Och till slut var det där, julafton. Utan Kalle Anka, knäck, julbelysning, gröt och min familj. Man har inte heller den julaftonsdag som vi har i Sverige. Den 24 lagade vi mat, t. ex olika typer av kött, fruktsallad, kyckling och köttbullar som jag gjort. Sedan cirka klockan 22 på kvällen träffades vi med många kusiner, farbröder osv hemma hos våra kusiner. Även Benedikts flickvän Eva som var på besök från Island var med. Stämningen här hemma var väldigt glad och kärleksfull, så det var kul i alla fall :) Klockan 12 tog man en paus för att kolla på fyrverkerier, skåla och pussas, för då börjar den riktiga julen. Sedan åt vi lite till och klockan 1 var det dags för paketutdelning. Jag är van vid en procedur jag i min familj nästan skulle vilja kalla en ceremoni. Det är extremt högtidigt och värdigt, alla sitter fridfullt i en ring runt julgranen, och en för en delar man ut sin julklapp till sin näste, läser eventuellt rim och alla kollar när personen öppnar presenten. Istället för 3-4 timmar, var det här över på några minuter. Varje person fick hämta sina paket och riva upp dem. Aja, det är alltså varit en annorlunda julafton, men det har varit bra i alla fall, och det är dessutom en viktig och unik erfarenhet att få från insidan hur julen kan vara i ett annat land med helt andra vanor.

Något jag lagt märke till under julen är den mänskliga varelsens konsveratism, medveten eller omedveten. Jul är ett praktexempel på en tid fylld av traditioner och vanor. Jag som har upplevt 17 jular i Sverige har ju då lärt mig hur det bör och ska vara kring jul. Vi blir då helt enkelt vana vid Kalle Anka och alla dessa saker, och vi lär oss tycka om det. För mig har det nu på senaste tiden blivit så tydligt att traditioner och vanor handlar väldigt lite om vad man egentligen gör eller har för sig, det handlar om att den upprepas och vi då vänjer oss. Att äta gott, skåla, konversera mycket se på en paketutdelning och (sen fick jag möjlighet att gå och dansa men var för trött) låter ju som en kul grej för mig, men inte på julafton, just för att jag är så van vid min jul.

Men, men det har varit en bra upplevelse trots allt. Man lär sig också förstå att det är din familj och dina traditioner som är det viktiga på julen, inte klapparna. Så om du som förälder anser att din dotter/son är för julklappsintresserad kan du skicka den utomlands en jul, för att se att denne förhoppningsvis kommer ändra sina uppfattningar kraftigt..

Den 25 gjorde vi inte så mycket, vi åt den överblivna maten och kollade på filmer.

Kan meddela att jag imorgon lördag tar sovbussen till Buenos Aires, spenderar en dag där och därefter åker till Villa Gessell där jag ska ha semester med min familj under januari. Ska bli skitkul att se hur beachen är här!

Ciao / Nelson Emilio