Las aventuras de Nelson Emilio: Ljusare tider

Hej!

Ber om ursäkt för att jag varit dålig på att uppdatera, men det beror väl på en mix utav att jag inte haft lust eller riktigt den rätta känslan för att sätta mig ner och skriva ett fett blogginlägg. Men nu kommer det!

Har sagt haft prov i skolan nu. Gick faktiskt mycket bättre än förväntat (inte för att betygen "spelar roll" men ändå) Trots att proven än på spanska fick jag höga betyg i alla ämnen. Jag pluggade inte mycket heller, så tycker detta visar vilken extrem skillnad det är på svårighetsgraden på uppgifterna mellan Argentina och Sverige. I Sverige kan du plugga som ett djur men ändå bara få precis godkänt, här kan man plugga lite grann och få högsta betyg. Tror detta beror på att i Sverige lär vi oss analysera, dra slutsatser osv med fakta som grund, men här handlar det mer om att plugga in saker som man sedan ska kunna återge. Självklart ger detta oss svenska elever ett stort försprång för framtiden, men jag tycker det är synd att det är såhär i Argentina för skolan lär inte eleverna att tänka själva, vilket är grunden till all kreativitet och skapande.

Vad mer har hänt? Helgen för två veckor sedan var jag på många födelsedagsfiranden. Bland annat var följde jag med min mamma till firande av hennes kompis dotter som fyllde ett år. Födelsedagskalaset ägde rum i en fin salong när bergen och det fanns massa mat, dryck och musik. För mig kändes det dock extremt absurt att man har en sån här tillställning för ett barn som är ett år, inte kan kommunicera, komma ihåg eller förstå vad som händer. Och det är inte bara när barnet fyller 1 år, utan även när det fyller 2,3,4 etc. Men det mest absurda är att varje dag när man sitter på bussen, vid en bar/kafé eller på plazat så kommer det barn och tigger om "moneda" - mynt, när det samtidigt finns barn som får födelsedagsfester anordnade för sig utan att de förstår nånting. Det visar att det finns en extremt orättvisa här i Argentina. Varför skickar vissa föräldrar sina barn att tigga på gatan när vissa anordnar födelsedagsfester för sina bebisar för tiotusentalskronor? Det här har fått mig att inse något som egentligen inte handlar om skillnader i Argentina, eller skillnader argentina-sverige, men hur vår värld och våra liv ser ut.

Det har blivit tydligt för mig att livet är ett lotteri. Man föds in i en familj som man sedan växer upp med, och det är inte något man själv kan påverka. Var och hur man bor och lever kan inte förutspås, utan det blir som det blir. Råkar man födas in i en väldigt välbärgad familj så har det hänt med anledning av tur, slump eller ödet. Det har absolut ingenting med personens karaktär att göra - men ändå blir man får man en högre levnadsstandard. Detta har blivit tydligt för mig efter många exempel här i Argentina, bland annat eftersom jag i Argentina och Tucumán sett livet i en familj i den fattigare delen förorten Lastenia, där folk färdas med häst och vagn på det jordiga oasfalterade vägarna. Det finns dock andra utbytesstudenter som hamnar i det previlegerade Yerba Buena, som är Tucumáns Beverly Hills. Utan att säga att livet är bättre, roligare eller skönare i Yerba Buena, kan man konstatera att livet är ett lotteri.

Det är då löjligt, patetiskt och otroligt hur rika barn här i Argentina, men givetvis också i Sverige, direkt får högre status. Argentina är liksom många andra samhällen väldigt uppdelat, till exempel går de rika barnen i privatskola. Diskriminering på grund av att man kommer från ett fattigt "barrio", att man går i allmän skola eller att man inte har den där bra mobiltelefonen är vanligt - något som är katastrofalt.

Vårt samhälle är väldigt uppdelat efter socio-ekonomisk klass. Barnen i dessa klasser har faktiskt ingen som helst påverkan på vilken klass de placeras i. Däremot har vuxna mer influens, eftersom de genom livet har haft möjlighet att påverka detta genom deras handlingar , tex utbildning, arbete, smarta affärsideer (eller så har man bara fått ett riktigt fett arv) en möjlighet som barn inte har, eftersom deras socio-ekonomiska klass till 99% beror på deras föräldrar.

Vi måste inse detta, både i vår närhet och ur ett globalt perspektiv. Livet är ett lotteri och du drog en blågul lott och hamnade i Sverige. Vissa har dragit rikemansbarnslotten, andra inte.

Vill inte få någon att få dåligt samvete eller någonting, men jag tror det är viktigt att vi inser den orättvisa som existerar. Vi har det oerhört bra i Sverige och bör vara väldigt tacksamma för detta. Nästa gång du fingrar något missnöjt på din "gamla" iPhone 4, tänk på att det finns människor som aldrig kommer få hålla i en sådan!

Vad mer kan berättas? Efter detta 1års-kalaset åkte vi till ett naturreservat och fick se bland annat pumor, apor, sköldpaddor etc. Förra lördagen var jag och Benedikt tillsammans med vår mamma ute på en Feria (typ marknad/utställning) på landsbygden. De sålde hemgjorda saker och dansade folkloire, som är typ som svensk folkdans. Nu den här veckan har jag haft ett stort projekt att skicka iväg julhälsningar till Sverige. Satt till exempel och skrev brev 7 timmar i sträck i tisdags men brutal "träningsvärk" som resultat. Appropå julhälsningar, känner någon för att skicka något så är det oerhört uppskattat (och om ni undrar så är jag i behov av svenskt godis :) )

Isåfall skickar ni till:

Alejandra Mercau Co.

Salta 410 1° C,

San Miguel de Tucuman, Tucuman

ARGENTINA

Något annat som det varit lite tema på den senaste tiden är Cena de egresado - alltså graduation dinner. Det argentinska skolåret slutar i december innan jul så de som går sista året på secundario, typ gymnasium, har en avslutningsmiddag. Då är det vanligt att man anordnar en avslutningsmiddag. Jag har alltså fått ta del av detta, och har faktiskt gått på hela 4 st de två senaste veckorna (väldigt dyrt men kul har det varit!). Alla är väldigt uppklädda och för eleverna är detta att riktigt stort ögonblick eftersom det är slutet på 13 års skolgång. Självklart är det väldigt glädjefullt men samtidigt ledsamt att skiljas från sina klasskompisar. Jag har faktiskt även gått på en middag som egresado, alltså som en elev som går ut, då fick man gå in till den finfina salongen på ståtligt vis, därefter äta middag, därefter har man tal och avskedsgrejer, vals med föräldern och tillslut fest hela natten lång. En cool upplevelse.

Denna helgen har jag bland annat åkt på utflykt till Loma Bola, där vi fridfullt satt och drack mate och kollade ut över hela staden med underbar utsikt. Idag åkte vi även på en annan utflykt, nämligen till sjön El Cadillal som ligger något norrut. Här flockas många på helgerna för att koppla av, bada, dricka mate, socialisera etc. eftersom om man inte har egen pool eller AC är det i princip omöjligt att hänga kvar hemma på dagen, för jäkligt varmt är det!

Varför inlägget döpts till ljusa tider är för att jag nu har ett lååångt sommarlov. Har roliga saker att se fram emot, till exempel på nästa lördag åker jag till Iguazu vattenfallen (ett av världens sju underverk sägs det) vilket jag är jättetaggad inför! Därefter blir det jul vilket kommer bli intressant att se hur man firar här men även lite tomt i hjärtat såklart…. Därefter åker vi till kusten för att semestra en månad vilket också ska bli en najs upplevelse!

Vi hörs/ Emil